Några tankar i all enkelhet

Det här är ju ganska löjligt egentligen, men de senaste  timmarna har jag försökt komma på vad jag ska skriva om idag, men jag har verkligen kört fast, märkligt, det finns ju mycket att skriva samtidigt som det finns mycket jag inte vill skriva om. Jag vill inte skriva om mig själv så mycket, det blir alldeles för tröttsamt. Jag vill inte skriva om vädret, jag vill inte skriva om vad någon ledarskribent skrivit om, jag vill inte skriva fiktion. Jag har alltså ett delikat litet dilemma.

Vill gärna skriva om politik, om samhället, om landet, om världen, om allt som är viktigt men jag vill inte att det ska resultera i trist tyckande. Jag är trött på åsiktsmaskiner, jag är trött på tvärsäkra åsikter. Jag vill ha lite nyanser, reflektioner, vägande av för och naktdelar. Ett reflekterande som resulterar i att ens åsikter pendlar, inte blir så tvärsäkra. Det mesta här i livet har många sidor, verkligheten är inte svart eller vit – det vore förvisso enklare om det var så.

Verkligheten blir i mina ögon mer spännande när man ser nyanserna, när man problematiserar, när man försöker förstå. Men idag har jag inte mycket att komma med annat än lite förnumstiga och aningen triviala tankar – läst nyss om sista raden i förra stycket och det är ju ett näst intill klichéartat påstående.  

Man kan inte vara på topp jämt – tydligen.

(Jag tar tacksamt emot förslag på relevanta och viktiga ämnen att skriva om.)