Imorgon är det dags för Live Earth, som lär vara världens första globala miljögala. Bakom galan står Al Gore och konsertentreprenören Kevin Wall. Syftet med Live Earth är uppmärksamma den globala uppvärmningen och lansera en treårig kampanj för att bekämpa klimatförändringarna. Som med alla evenemang av det här slaget kan man fråga sig om de verkligen fungerar. Det skapar förstås en enorm publicitet och man når många människor, men hur många kommer att bli påverkade av budskapet och hur många kommer att göra någonting? Men det viktiga kanske är att skapa uppmärksamhet kring miljöfrågorna och kanske kan Live Earth fungera – jag är inte rätt man att döma.
De artister som ställer upp har förstås olika bevekelsegrunder till varför man deltar, en del gör det kanske för den goda saken och andra göra det enbart för att själv få exponering. Det kanske inte har någon betydelse.
Det har förekommit en del kritig mot Live Earth. Den främsta kritigen, skriver Dagens Nyheter, går ut på att…
…jätteevenemanget i sig bidrar till ökade koldioxidutsläpp. För att bemöta detta argument är arrangörerna väldigt noga med att kompensera de utsläpp de själva skapar och göra detta till den mest miljövänliga globala rockgalan någonsin. En av skeptikerna har varit Bob Geldof, som i maj kritiserade Live Earth för att sakna konkreta mål. Sådana mål har fomulerats sedan dess. Huvudsyftet är att sätta i gång en global miljörörelse, och ett delmål att förmå konsertbesökarna att skriva under ett sjupunktsåtagande där de bland annat lovar att minska sitt eget koldioxid-”avtryck” och pressa sina nationella regeringar att minska utsläppen.
Men det är i alla fall ett fullproppat program med drygt 150 aritser som uppträder på sju kontinenter och SVT sänder utan uppehåll i 22 (!) timmar. Enligt SVT kommer galan att nå över två miljarder människor världen över.
Ett verkligt mastodont evenemang är det och förmodligen kommer också jag att slå på teven för att se, i alla fall delar av konserten.
