Den börjar närma sig, även om den senaste tidens kyla fått en att tveka på om den verkligen kommer, men den kommer. Den är alltid lika välkommen, varje år byggs förväntningarna upp, varje år får förväntningarna sig en törn, men det är bara sånt som hör till sommaren.
Sommaren, den svenska sommaren, tiden på året då det här landet blir lite galet – de är ett konstigt folk de där. De drar iväg i sina husvagnar, fulla av förhoppningar och förväntningar, ”hoppas att de blir mycket sol”, tänker de kanske aningen ängsligt. Ofta blir det en hel del regn. Så drar de iväg ut på landet, städerna blir övergivna och ödsliga, hela landet går ner på halvfart under någon månad. Konstigt att det överhuvudtagen blir någonting produktivt gjort dessa månader.
Det ska njutas som bara den, det ska solas och det ska badas för ”det är ju så härligt”, det ska vara midsommar med sill och nubbe, det ska åkas en sväng till IKEA, huset ska målas, gräset ska klippas, rabatter ska rensas, det ska hälsas på hos släkt och vänner, det ska vara ett ständigt flängande än hit, än dit. Det ska stressas, det är mycket som ska hinnas med, efter någon vecka börjar människorna längta tillbaka till jobbet där de kan få ha lite lugn och ro, lite avkoppling från familj och vänner.
Snart, snart har vi den här och det kommer nog att bli bra, även denna sommar. Det vi inte hinner göra den här sommaren får vänta till nästa. Du ska se att allt ordnar sig – det brukar göra det till slut.
